Soumi

Fin butik i centrala Helsingfors

Vi är i Helsingfors. Det var mödosamt att komma hit. Ruben, Martin, Jenny, Krisse och jag var ute i Lördags. Ruben och jag var fullt medvetna om att vårt flyg lättade från Arlanda klockan 10.05 Söndag morgon. Det sket vi i. Eller vi sket inte i planet... vi sket i att det gick så tidigt. Så efter några sköna timmar på Kåken (Mr Ramirez nya favoritställe. Alla är så blonda och snygga där) gick vi till Berns. Krisse hade även raggat med en het Spanjorska som Martin, lite senare på natten, hävde att hon var lesbisk.

Berns var guld. Bokstavligt talat. Jag har fortfarande inte fått bort allt guldglitter från skägget. Ruben ville ha Max burgare och väntade i kö för alltid. Där försökte han dessutom få till det med en blond kille. Notera att klockan vid det här laget är runt 05.00 Jag blev trött och satte mej i en taxi och åkte hem. När jag lagt mej kom jag på att han ju inte har några nycklar hem till mej. Jag textar honom. vid 6 ungefär. Läs uttdraget ur vår SMS konversation nedan. Ruben är alltså de gråa pratbubblorna. Ingen kan anklaga honom för att inte vara bra på att festa i alla fall.

Det var roligt att träffa Martin också. Vi har inte setts på hela sommaren.

Klockan 05.27 tycker jag att Ruben ska ta med den blonda killen från Max hem. Klockan 06.04 undrar Ruben när barerna öppnar igen.

Jenny och Martin på Kåken

---

Svenskar är lite besatta över åratal och sin egen historia. Det märkte jag nu när jag hade en amerikan med mej i Sverige. Alla vill berätta att det där huset är minsan från 1722 och det där slottet har minsann bebotts av den och den kungen. Halvintressant.

---

Det här utdraget hittade jag på en av sveriges alla modebloggares sidor. Hon bad sina läsare ställa frågor till henne så skulle hon svara. Hon har förövrigt 5000 läsare om dagen.

Mycket frågor om mode, så kommer plötsligt frågan: Skulle du koka en hundvalp för en halv miljard?